WEBVTT

1
00:00:03.760 --> 00:00:05.640
Himlen ovanför oss är full av stjärnor

2
00:00:05.640 --> 00:00:07.840
med stjärnor och otaliga galaxer

3
00:00:09.480 --> 00:00:10.000
i dem.

4
00:00:10.000 --> 00:00:16.040
Vi kan läsa inte bara vårt ursprung,
utan även vår slutdestination.

5
00:00:16.520 --> 00:00:18.560
Den första fasen av vår resa
är avslutad.

6
00:00:19.200 --> 00:00:21.200
Vi är redo att ta oss an den andra

7
00:00:21.200 --> 00:00:24.280
med robotteknik, avancerad
teknik och ren och skär djärvhet.

8
00:00:24.640 --> 00:00:27.320
Vi är nu på väg till platser som vi tidigare
vi bara drömde om

9
00:00:27.320 --> 00:00:29.520
att vi någonsin skulle kunna nå

10
00:00:51.360 --> 00:01:06.120
här.

11
00:01:08.680 --> 00:01:09.960
Det var här på Fenham Monday

12
00:01:09.960 --> 00:01:13.720
på Östersjökusten, där de inledande
rymdkapplöpningens första skott avfyrades.

13
00:01:14.360 --> 00:01:16.280
Inget lovande tillfälle.

14
00:01:16.280 --> 00:01:20.040
Bakgrunden till denna extraordinära
insats var andra världskriget.

15
00:01:20.640 --> 00:01:22.880
Chefsingenjören spelade dock ingen roll.

16
00:01:22.880 --> 00:01:24.880
Raketen fungerade perfekt.

17
00:01:24.880 --> 00:01:27.760
Den träffade bara fel planet.

18
00:01:28.200 --> 00:01:30.480
Tiden och tidvattnet har förändrat den gränsen.

19
00:01:30.960 --> 00:01:34.080
Ingen vetenskap och kommersiella krav
leder vägen.

20
00:01:35.080 --> 00:01:38.160
Vår strävan mot den nya gränsen
är nu genuin och mänsklig,

21
00:01:38.480 --> 00:01:41.160
vägledd av vetenskap
och hungern efter upptäckter.

22
00:01:41.840 --> 00:01:44.600
Snart kommer den att understödjas
av de kommersiella realiteterna

23
00:01:44.600 --> 00:01:47.840
turism och gruvdrift.

24
00:01:49.200 --> 00:01:52.160
Forskning och
och tekniska framsteg pågår ständigt.

25
00:01:52.560 --> 00:01:55.240
Nya kommunikations
och sensorteknik.

26
00:01:55.840 --> 00:01:58.680
Nya rymdsystem
för avancerad flygbromsning.

27
00:01:59.040 --> 00:02:01.760
Nya material och tillverkningsprocesser

28
00:02:01.760 --> 00:02:04.080
för nya rymdfarkoster

29
00:02:06.840 --> 00:02:10.560
och säkrare uppskjutningssystem

30
00:02:10.560 --> 00:02:12.440
alla helt inriktade

31
00:02:12.440 --> 00:02:26.240
för en återfärd till månen.

32
00:02:26.440 --> 00:02:29.280
Sedan vidare till Mars på lång sikt.

33
00:02:29.280 --> 00:02:37.640
Stanna kvar.

34
00:02:39.560 --> 00:02:42.160
Den mänskliga flygkomponenten
skulle vilja se ett experiment

35
00:02:42.360 --> 00:02:46.080
där resurser på Mars yta
från stenarna i atmosfären,

36
00:02:46.080 --> 00:02:48.840
kan användas för att generera bränsle
eller andra delar

37
00:02:49.360 --> 00:02:53.000
som skulle möjliggöra framtida utforskning.

38
00:02:53.120 --> 00:02:55.680
Genom att så att säga kapa banden till henne.

39
00:02:56.160 --> 00:02:58.320
Så du skulle inte nödvändigtvis
ta med dig allt.

40
00:02:58.320 --> 00:03:00.400
Du kan faktiskt tillverka det
på planeten.

41
00:03:00.400 --> 00:03:03.480
Och det är en riktigt spännande
ytterligare komponent som vi har

42
00:03:03.960 --> 00:03:12.720
utforskat eller analyserat i det här arbetet.

43
00:03:18.720 --> 00:03:20.040
Detta kommer att utöka vår räckvidd

44
00:03:20.040 --> 00:03:23.840
ytterligare med planerade utflykter
till asteroider och kometer

45
00:03:24.120 --> 00:03:26.640
vilket ger oss tillgång
till ännu större resurser.

46
00:03:27.320 --> 00:03:29.720
Samtidigt
skulle det hjälpa oss att skydda jorden

47
00:03:29.760 --> 00:03:40.640
från egensinniga objekt,
som utgör ett hot mot vår planet.

48
00:03:45.360 --> 00:03:48.120
Sedan har vi utmaningen med det större
solsystemet

49
00:03:48.520 --> 00:03:51.080
att besöka de yttre planeterna
och deras månar.

50
00:03:52.080 --> 00:03:53.920
Jupiters Europa.

51
00:03:53.920 --> 00:03:57.400
Callisto Ganymedes, som

52
00:04:03.720 --> 00:04:05.280
eller Saturnus isolatorer

53
00:04:05.280 --> 00:04:07.360
en potentiell plats för liv

54
00:04:10.440 --> 00:04:12.640
eller molntäckta Titan

55
00:04:12.640 --> 00:04:15.240
som har enorma kolväteresurser.

56
00:04:16.840 --> 00:04:20.240
Sedan de stora interstellära resorna
till andra stjärnor

57
00:04:20.640 --> 00:04:22.760
och andra planeter

58
00:04:25.800 --> 00:04:29.600
som gasjätten HD 189733ba

59
00:04:30.480 --> 00:04:33.320
eller åtminstone en 1 till 1 för att vara en vattenvärld

60
00:04:35.040 --> 00:04:37.480
eller till och med Kepler 186fa

61
00:04:37.480 --> 00:04:53.520
närliggande jordliknande planeter.

62
00:04:56.440 --> 00:04:58.440
Vårt första stopp på den här resan

63
00:04:58.440 --> 00:05:02.040
tar oss in i omloppsbana där vi kan fortsätta
att titta ner på världens föränderliga

64
00:05:02.040 --> 00:05:04.800
föränderliga miljö och studera den planet

65
00:05:05.120 --> 00:05:20.240
vi kallar vårt hem.

66
00:05:20.240 --> 00:05:24.240
Vi människor är bara passagerare ombord på
detta fartyg som kallas jorden.

67
00:05:25.080 --> 00:05:29.520
Vi kan inte kontrollera vilken riktning
hon tar, hur snabbt hon snurrar.

68
00:05:29.520 --> 00:05:34.000
Men vi kan påverka hur komplex
och dynamiska ekologiska klimatmotorn

69
00:05:35.040 --> 00:05:37.200
för att studera denna maskin som försörjer oss.

70
00:05:37.560 --> 00:05:43.440
Forskare har använt satelliter
som ett av sina främsta verktyg.

71
00:05:43.440 --> 00:05:46.680
Av de 6600 satelliter som hittills skjutits upp

72
00:05:47.000 --> 00:05:49.520
är cirka 3600 kvar i omloppsbana,

73
00:05:49.800 --> 00:05:52.560
och endast ett tusental är fortfarande i drift.

74
00:05:53.120 --> 00:05:57.280
Det finns två huvudsakliga typer av satelliter
som vi använder för väderprognoser.

75
00:05:58.440 --> 00:06:02.160
Den första är
de geostationära satelliterna.

76
00:06:02.560 --> 00:06:05.480
Dessa geostationära satelliter
skjuts upp i omloppsbana

77
00:06:05.480 --> 00:06:08.280
på 36 000 kilometers höjd
ovanför jordens yta.

78
00:06:08.640 --> 00:06:09.720
Och på den här höjden

79
00:06:09.720 --> 00:06:13.240
kretsar de runt jorden exakt
en gång per dag och illustreras av detta.

80
00:06:13.480 --> 00:06:16.680
Jorden roterar runt sin axel
på 24 timmars basis,

81
00:06:17.040 --> 00:06:19.800
och samtidigt
satelliten runt jorden.

82
00:06:20.080 --> 00:06:22.560
Så den stannar alltid över
samma punkt på jorden.

83
00:06:24.000 --> 00:06:26.160
På så sätt
tar den en bild av jorden.

84
00:06:26.520 --> 00:06:31.560
Nu, med vår MSG-serie var 15:e minut
och den kan ge

85
00:06:31.960 --> 00:06:35.560
mycket hög,
snabba uppdateringscykler från dessa data.

86
00:06:36.840 --> 00:06:37.160
De andra

87
00:06:37.160 --> 00:06:40.320
huvudsakliga typen av vädersatelliter vi har
är de polära satelliterna.

88
00:06:40.920 --> 00:06:45.080
Dessa kretsar kring jorden på en mycket lägre
höjd, cirka 800 kilometer,

89
00:06:45.080 --> 00:06:48.480
och de kretsar över
i stort sett över nord- och sydpolen

90
00:06:49.560 --> 00:06:51.720
i vad vi kallar en solsynkron bana.

91
00:06:52.560 --> 00:06:55.640
Eftersom de är mycket lägre ner
kan de ge oss

92
00:06:55.640 --> 00:07:01.680
med en mycket mer detaljerad
bild av jorden och atmosfären.

93
00:07:01.680 --> 00:07:06.160
Komplexiteten i jordens klimatmodell
beror på en rad olika variabla ingångar

94
00:07:06.600 --> 00:07:11.960
från solstrålning, solvindar,
magnetfält, gravitation, termisk

95
00:07:11.960 --> 00:07:16.200
absorption till vattentemperatur
och salthalt, is och molntäckning,

96
00:07:16.440 --> 00:07:21.120
koldioxid och andra spårgaser
i atmosfären för att bara nämna några.

97
00:07:21.840 --> 00:07:24.120
Den första uppgiften har varit att

98
00:07:24.120 --> 00:07:33.120
övervaka vårt väder.

99
00:07:37.840 --> 00:07:39.080
Maximalt vetenskapligt

100
00:07:39.080 --> 00:07:41.640
värde kommer från långsiktig datainsamling.

101
00:07:42.240 --> 00:07:45.160
Den måste vara tillförlitlig,
kontinuerlig och oavbruten.

102
00:07:46.120 --> 00:07:49.920
För detta ändamål har EMC och enheterna lanserat
sin senaste satellit

103
00:07:49.920 --> 00:07:51.920
mätare b

104
00:07:55.600 --> 00:07:55.920
nätverk.

105
00:07:55.920 --> 00:08:00.240
B är särskilt viktigt
att tillhandahålla kontinuitet av dessa data.

106
00:08:00.840 --> 00:08:03.400
Dessa data har den största enskilda inverkan

107
00:08:03.600 --> 00:08:05.800
i väderprognossystemet.

108
00:08:06.480 --> 00:08:09.360
Så det är mycket viktigt
att vi upprätthåller denna kapacitet.

109
00:08:09.800 --> 00:08:12.360
Och för klimatändamål,
är det mycket viktigt

110
00:08:12.560 --> 00:08:15.280
att vi upprätthåller en kontinuerlig registrering
i tiden.

111
00:08:16.520 --> 00:08:19.120
Förutom exakta väderdata,
innehåller den också

112
00:08:19.120 --> 00:08:22.200
ett mer globalt ozon
ozonövervakningsexperiment.

113
00:08:22.800 --> 00:08:26.360
Den övervakar ozon
koncentrationerna i polarområdena.

114
00:08:27.200 --> 00:08:30.760
Detta är ett instrument som mäter
i den ultravioletta och synliga

115
00:08:30.760 --> 00:08:34.880
delen av spektrumet för att få
information om ozonstrukturen

116
00:08:35.160 --> 00:08:37.520
i atmosfären,
vilket är särskilt viktigt

117
00:08:37.680 --> 00:08:41.960
för att förstå återhämtningen av
återhämtningen av ozonhålet, och den

118
00:08:41.960 --> 00:08:46.320
nu används inom själva väder
själva väderprognoserna.

119
00:08:47.120 --> 00:08:50.080
Väder
väderprognoser är viktiga för alla

120
00:08:50.480 --> 00:08:54.720
eftersom vädret påverkar
stora delar av samhället.

121
00:08:54.960 --> 00:08:57.240
Ekonomiska aspekter.

122
00:08:57.240 --> 00:08:59.400
Det påverkar det dagliga livet.

123
00:08:59.720 --> 00:09:02.640
Satelliter förbättrar väderprognoserna.

124
00:09:02.640 --> 00:09:07.240
Förbättrade prognoser gör det möjligt för oss
att ge tidigare varningar.

125
00:09:07.600 --> 00:09:11.840
Bättre varningar ger oss mer tid att varna.

126
00:09:16.440 --> 00:09:17.880
Det finns nu en samlad och

127
00:09:17.880 --> 00:09:21.800
samordnade ansträngningar
av de stora rymdorganisationerna, Nasser, etc.

128
00:09:21.840 --> 00:09:26.280
och JAXA, tillsammans med sina internationella
internationella partners, för att skjuta upp en serie

129
00:09:26.280 --> 00:09:30.880
generationens jordobservationssatelliter,
var och en med specifika instrument

130
00:09:31.080 --> 00:09:36.600
för att hantera de många variabler
som utgör vårt klimat.

131
00:09:36.600 --> 00:09:39.680
Gemensamma partner
Nasser och den japanska rymdorganisationen

132
00:09:39.680 --> 00:09:42.600
har skjutit upp en internationell satellit
satellituppdrag, GPM.

133
00:09:43.200 --> 00:09:46.360
Den globala mätningen av nederbörd
uppdrag kommer att sätta en ny

134
00:09:46.360 --> 00:09:49.800
standard för observation av regn
och snö över hela världen.

135
00:09:51.000 --> 00:09:55.480
GPM består av en kärnsatellit
med åtta konstellationssatelliter

136
00:09:56.040 --> 00:09:59.280
med nederbördsradar
och en mikrovågsradiometer.

137
00:09:59.520 --> 00:10:02.720
Systemet kommer att samla in globala data
var 3:e timme.

138
00:10:04.560 --> 00:10:07.400
GMI producerar
en kritisk referensstandard

139
00:10:07.440 --> 00:10:11.280
som förenar alla medlemssatelliter
i GPM-konstellationen.

140
00:10:12.080 --> 00:10:15.800
Instrumentet har 13 kanaler
och denna kraterkänsliga stad

141
00:10:15.800 --> 00:10:21.040
gör att GPM kan mäta en större variation
av nederbördstyp och intensitet.

142
00:10:22.080 --> 00:10:23.680
Varje kanal har ett frekvens

143
00:10:23.680 --> 00:10:26.480
frekvensområde som kan detektera olika typer
typ av nederbörd.

144
00:10:27.760 --> 00:10:31.120
Vetenskapliga algoritmer
översätter sedan GMA:s ljusstyrka

145
00:10:31.120 --> 00:10:34.800
temperaturdata till mer meningsfulla produkter
produkter, till exempel regnmängder

146
00:10:36.040 --> 00:10:39.080
eftersom GPM:s täckning sträcker sig
bortom tropikerna.

147
00:10:39.400 --> 00:10:42.600
Mätning av stormar
som dessa på mellersta och höga breddgrader

148
00:10:42.600 --> 00:10:45.840
kommer att förbättra och utvidga
den globala synen på nederbörd.

149
00:10:47.000 --> 00:10:49.960
Genomförd i samarbete med National Oceanic
och atmosfäriska byrån

150
00:10:50.200 --> 00:10:53.000
och rymdorganisationerna i Frankrike, Indien
och Kina.

151
00:10:53.360 --> 00:10:56.280
GPM-uppdragets
data kommer att öka vår förståelse

152
00:10:56.280 --> 00:11:00.560
av vattnets och energins kretslopp
och utvidga användningen av nederbördsdata

153
00:11:00.720 --> 00:11:10.640
till direkt nytta för samhället.

154
00:11:13.240 --> 00:11:15.880
Två viktiga komponenter i jordens
klimatsystem

155
00:11:15.880 --> 00:11:18.680
är vattencykeln och havscirkulationen.

156
00:11:19.760 --> 00:11:20.760
Den gemensamma amerikanska

157
00:11:20.760 --> 00:11:24.800
argentinska Aquarius-satelliten idag
tillämpningar vetenskapligt amerikanskt uppdrag

158
00:11:25.080 --> 00:11:29.880
kan kartlägga salthalten eller koncentrationen
av upplöst salt vid havsytan

159
00:11:33.400 --> 00:11:35.640
genom att mäta havets salthalt från rymden.

160
00:11:35.920 --> 00:11:39.560
Aquarius kommer att ge nya insikter
om hur det massiva naturliga utbytet

161
00:11:39.600 --> 00:11:43.520
naturliga utbytet av sötvatten
mellan havets atmosfär och havsis

162
00:11:43.560 --> 00:11:46.640
påverkar havscirkulationen, vädret och klimatet.

163
00:11:46.800 --> 00:11:49.320
och klimat.

164
00:11:50.960 --> 00:11:53.440
En av de äldsta och mest omoderna
satellit

165
00:11:53.440 --> 00:11:57.040
satellituppdrag hittills är Landsat A.R.

166
00:11:57.040 --> 00:12:00.800
och US Geological Society
Projektet inleddes 1972

167
00:12:00.800 --> 00:12:03.120
med uppskjutningen av den första Landsat
satelliten.

168
00:12:03.400 --> 00:12:06.600
Det är det längst pågående sammanhängande
program för avbildning av jorden.

169
00:12:06.880 --> 00:12:09.360
Den åttonde satelliten i serien
är för närvarande i omloppsbana.

170
00:12:11.280 --> 00:12:13.440
Den kretsar över nord- och sydpolen

171
00:12:13.440 --> 00:12:16.600
polerna och tar bilder på den solbelysta
sidan av jorden.

172
00:12:16.600 --> 00:12:18.720
Varje gång den passerar.

173
00:12:18.720 --> 00:12:22.520
Satelliten Landsat åtta
gör 14 omloppsbanor per dag och täcker

174
00:12:22.520 --> 00:12:27.120
hela jordklotet var 16:e dag.

175
00:12:27.720 --> 00:12:30.920
Uppgifterna från Landsat data
kontinuitetsuppdrag kommer att vara

176
00:12:30.920 --> 00:12:34.440
de bästa data som någonsin har samlats in
samlats in från en Landsat-satellit.

177
00:12:34.680 --> 00:12:37.160
Med en ökande befolkning

178
00:12:37.680 --> 00:12:41.800
markanvändningen förändras i en takt
som saknar motstycke i mänsklighetens historia

179
00:12:42.120 --> 00:12:46.200
för att hantera och klara av dessa förändringar,
måste vi ha observationer

180
00:12:46.200 --> 00:12:49.560
och information,
data som gör det möjligt för oss att förstå

181
00:12:49.560 --> 00:12:52.320
vad som händer på jordens yta, där
jordytan, där de flesta av oss lever.

182
00:12:54.120 --> 00:12:57.360
De data som samlats in
under 40 år av jordens yta

183
00:12:57.600 --> 00:13:02.640
har skapat ett historiskt arkiv
oöverträffat när det gäller kvalitet, detaljer och täckning.

184
00:13:03.560 --> 00:13:06.600
Landsat-arkiv som innehåller alla USA:s

185
00:13:06.600 --> 00:13:11.120
hälsodata från alla Landsat-satelliter
satelliterna och LDC.

186
00:13:11.160 --> 00:13:13.160
M-data kommer att bli en del av detta arkiv.

187
00:13:13.400 --> 00:13:17.920
Landsat-programmet erbjuder gratis för alla
den längsta globala registreringen

188
00:13:17.920 --> 00:13:21.240
av jordens yta,
och det kommer att fortsätta att leverera visuellt

189
00:13:21.240 --> 00:13:26.760
fantastiska och vetenskapligt värdefulla
bilder av vår planet.

190
00:13:29.280 --> 00:13:30.000
Men..,

191
00:13:30.000 --> 00:13:32.280
jordens yta
består till övervägande del av vatten.

192
00:13:33.120 --> 00:13:38.840
Att mäta oceanernas topografi är
är en helt annan utmaning.

193
00:13:39.120 --> 00:13:43.760
Det började med den tropiska Poseidon-satelliten,
ett samarbete mellan NASA och Frankrikes

194
00:13:43.920 --> 00:13:48.120
franska International d'études speziale
och fortsatte med satelliten Jason One.

195
00:13:48.480 --> 00:13:50.560
Deras senaste kommissionärer, Jason Two

196
00:13:50.880 --> 00:13:54.440
fortsätter att tillhandahålla
en långsiktig undersökning av jordens oceaner.

197
00:13:55.440 --> 00:13:58.120
Den mäter
förändringar i havsytans höjd.

198
00:13:58.880 --> 00:14:03.680
Dessa används för att förstå förändringar i
havsströmmar och havsnivåhöjningar.

199
00:14:03.920 --> 00:14:06.880
Båda är kritiska delar av den globala
klimatförändringar.

200
00:14:07.640 --> 00:14:11.480
Uppgifterna används över hela världen
för att förbättra väder-, klimat- och havsprognoser

201
00:14:11.480 --> 00:14:13.040
prognoser.

202
00:14:13.920 --> 00:14:16.160
En annan mätning
mätning på havet är vindens hastighet

203
00:14:16.160 --> 00:14:19.440
och vindarnas riktning.

204
00:14:19.760 --> 00:14:22.640
Havsvindarnas spridnings
ometer är en specialiserad

205
00:14:22.640 --> 00:14:25.680
mikrovågsradar som mäter vinden nära ytan.
vinden.

206
00:14:26.520 --> 00:14:29.280
Scatter-ometern uppskattar
vindhastighet och vindriktning

207
00:14:29.280 --> 00:14:33.040
över jordens oceaner på tio meters höjd
över vattenytan.

208
00:14:34.440 --> 00:14:37.520
Instrumentet samlar in
data över hav, land och is

209
00:14:37.800 --> 00:14:40.720
i ett kontinuerligt 800 kilometer brett band,

210
00:14:41.120 --> 00:14:46.320
gör cirka 400 000 mätningar
och täcker 90% av jordens yta

211
00:14:46.560 --> 00:14:53.520
på en dag.

212
00:14:54.800 --> 00:14:59.520
Tidigare kunde satelliter bara avbilda
de översta lagren av moln.

213
00:14:59.520 --> 00:15:03.480
Det var en av de första satelliterna
som studerade moln på global basis.

214
00:15:04.560 --> 00:15:05.000
Den tittade på

215
00:15:05.000 --> 00:15:07.520
på deras struktur, sammansättning
och effekter.

216
00:15:09.000 --> 00:15:12.720
De viktigaste observationerna är de vertikala
profiler av moln, flytande vatten och is

217
00:15:12.720 --> 00:15:17.520
och is, vatteninnehåll och relaterade moln,
fysikaliska egenskaper och strålningsegenskaper.

218
00:15:18.600 --> 00:15:21.920
Moln som flyger i tät formation
med Calypso-satelliten

219
00:15:22.200 --> 00:15:25.760
med en lidar för bakåtspridning
och dessa två satelliter följer

220
00:15:25.800 --> 00:15:29.240
bakom Aqua-satelliten
i en något lösare formation.

221
00:15:30.080 --> 00:15:34.080
När vi började med airs on background,

222
00:15:34.080 --> 00:15:37.800
hade vi två mål
definierade för oss innan uppdraget startade.

223
00:15:38.280 --> 00:15:43.040
Ett: Att tillhandahålla data till nationernas väder

224
00:15:43.040 --> 00:15:48.280
Weather Forecasting Center, som är NOA,
och förbättra väderprognoserna.

225
00:15:48.320 --> 00:15:52.440
Så det var det första målet som uppnåddes

226
00:15:52.680 --> 00:15:55.960
och vi, forskarteamet, kände oss nöjda.

227
00:15:56.320 --> 00:16:01.320
Det andra målet var att förbättra
vår förståelse av klimatsystemet.

228
00:16:01.520 --> 00:16:03.120
Vattenångan.

229
00:16:03.120 --> 00:16:06.720
Det är den huvudsakliga mekanismen

230
00:16:06.720 --> 00:16:10.280
genom vilken väder och klimat
bildas här på jorden.

231
00:16:11.480 --> 00:16:12.120
Kombinationen av

232
00:16:12.120 --> 00:16:16.680
av data från de tre satelliterna ger
en rik källa till information som kan användas

233
00:16:16.680 --> 00:16:19.600
kan användas för att bedöma molnens roll
i både väder

234
00:16:19.960 --> 00:16:27.720
och klimat.

235
00:16:31.200 --> 00:16:34.320
Europeiska rymdorganisationens
Earth Explorer-program

236
00:16:34.640 --> 00:16:38.480
har sett flera högteknologiska satelliter
sin del i vår förståelse av det

237
00:16:38.480 --> 00:16:40.280
av det globala klimatet.

238
00:16:40.280 --> 00:16:45.000
Vi har skjutit upp tre uppdrag,
under tiden, med fantastiska resultat.

239
00:16:45.480 --> 00:16:47.200
Och mycket innovativa.

240
00:16:47.200 --> 00:16:48.400
Teknik.

241
00:16:49.080 --> 00:16:51.720
CMO, satelliten för mark, fukt
och salthalt

242
00:16:51.960 --> 00:16:54.920
observerade
markfuktighet över land och salthalt

243
00:16:54.920 --> 00:16:58.560
i oceanerna.

244
00:17:00.360 --> 00:17:01.080
Kryosat.

245
00:17:01.080 --> 00:17:04.200
Isuppdraget mätte tjockleken
tjockleken på de massiva istäckena

246
00:17:04.200 --> 00:17:08.280
över Grönland och Antarktis
och den marina isen i Arktis.

247
00:17:09.000 --> 00:17:13.240
Det använde ett sofistikerat stereoradarsystem
system och har bidragit till att ge oss en bättre

248
00:17:13.240 --> 00:17:24.560
förståelse för förhållandet mellan
mellan ICE och den globala uppvärmningen.

249
00:17:24.560 --> 00:17:28.440
Goce mätte jordens gravitationsfält
med en aldrig tidigare skådad noggrannhet.

250
00:17:29.160 --> 00:17:33.720
En vägledande modell är avgörande för att
exakta mätningar av havscirkulationen

251
00:17:33.960 --> 00:17:38.200
och havsnivåförändringar, vilka båda
som båda påverkas av klimatförändringarna.

252
00:17:38.960 --> 00:17:43.040
Dessa data visade att jorden är klumpig
och ganska varierande över hela planeten.

253
00:17:43.800 --> 00:17:48.000
Det har lett till en ny karta över gränsen
mellan jordskorpan och manteln.

254
00:17:52.160 --> 00:17:55.160
Ännu en bit i klimatpusslet
och en kritisk sådan

255
00:17:55.520 --> 00:17:59.200
är jordens magnetfält.

256
00:17:59.200 --> 00:18:02.400
Det magnetiska fältet är vår livräddare.

257
00:18:02.480 --> 00:18:04.600
Det råder ingen tvekan om detta.

258
00:18:04.600 --> 00:18:09.080
Denna sköld skyddar oss i princip
från de skadliga effekterna

259
00:18:09.080 --> 00:18:10.040
av solvinden,

260
00:18:10.040 --> 00:18:14.600
dessa högenergipartiklar som solen
ständigt bombarderar oss med.

261
00:18:14.800 --> 00:18:17.880
Och den här skölden är verkligen nödvändig för oss
och för vårt skydd.

262
00:18:18.680 --> 00:18:21.920
Jordens huvudsakliga magnetfält
förändras med tiden, och det försvagas

263
00:18:22.320 --> 00:18:26.080
med en faktor på, låt oss säga, tio, 15%
eller så under de senaste 200 åren.

264
00:18:26.520 --> 00:18:29.440
Och vad är det egentligen som händer i den yttre

265
00:18:29.440 --> 00:18:33.120
planetens yttre kärna
är vad vi verkligen försöker ta reda på.

266
00:18:33.320 --> 00:18:35.000
Magnetometerpaketet ombord på svärmen.

267
00:18:35.000 --> 00:18:38.480
Det mäter magnituden och även riktningen
riktningen på jordens magnetfält,

268
00:18:39.200 --> 00:18:42.240
och den gör det på två ställen.

269
00:18:42.360 --> 00:18:45.680
Ett, det har ett instrument
vid spetsen av bommen

270
00:18:45.680 --> 00:18:47.400
och ett annat instrument
halvvägs ner på bommen.

271
00:18:47.400 --> 00:18:49.800
Och tillsammans
ger de all denna exakta information

272
00:18:49.800 --> 00:18:52.920
som vi behövde för att dechiffrera hemligheterna
om jordens

273
00:18:52.920 --> 00:19:02.400
magnetfält.

274
00:19:02.400 --> 00:19:03.720
ISA utvecklar nu

275
00:19:03.720 --> 00:19:08.200
en ny familj av uppdrag som kallas Sentinels
som en del av deras Copernicus-program.

276
00:19:10.080 --> 00:19:11.920
Det är inte tillräckligt

277
00:19:11.920 --> 00:19:15.320
att övervaka utvecklingen av istäcket

278
00:19:15.320 --> 00:19:19.120
eller att övervaka havsnivåhöjningen
under fem år och sedan sluta.

279
00:19:19.600 --> 00:19:24.320
Vi måste verkligen övervaka alla dessa saker
över en mycket lång tidsperiod.

280
00:19:24.520 --> 00:19:26.600
Och det är detta som Copernicus kommer att bidra med.

281
00:19:26.600 --> 00:19:29.400
Den kommer att skapa en långsiktig ram

282
00:19:29.760 --> 00:19:33.480
för kontinuerlig
övervakning av vår miljö.

283
00:19:33.960 --> 00:19:36.920
Sentinel One är den första av
uppdrag med två satelliter

284
00:19:36.920 --> 00:19:41.520
som kommer att skanna land och hav
med hjälp av avancerad radar för att leverera bilder.

285
00:19:41.760 --> 00:19:44.080
Oavsett om.

286
00:19:44.080 --> 00:19:46.320
Copernicus är det mest ambitiösa

287
00:19:46.560 --> 00:19:49.680
jordobservationsprogram hittills,

288
00:19:49.680 --> 00:19:54.360
håller Europeiska rymdorganisationen
sätta ihop sex familjer av vaktposter

289
00:19:54.880 --> 00:19:57.680
som kommer att ta hand om målen
för Copernicusprogrammet.

290
00:19:58.160 --> 00:20:03.800
Övervakning av marken,
den marina miljön, atmosfären,

291
00:20:04.200 --> 00:20:07.080
klimatförändringar,
och tillhandahålla ett snabbt svar

292
00:20:07.200 --> 00:20:09.960
på säkerhet och nödsituationer.

293
00:20:10.200 --> 00:20:12.800
Totalt kommer
kommer det att finnas sex Sentinel-uppdrag,

294
00:20:13.080 --> 00:20:16.680
varje par av satelliter
ägnas åt specifika observationer.

295
00:20:17.840 --> 00:20:20.440
Varje Sentinel har en specifik uppgift.

296
00:20:20.840 --> 00:20:26.000
Sentinel 1 är mer specifikt skräddarsydd
för att hantera nödsituationer.

297
00:20:26.480 --> 00:20:30.320
Sentinel
två är inriktad på övervakning av marken.

298
00:20:30.960 --> 00:20:34.000
Sentinel tre, tillsammans
med Sentinel sex,

299
00:20:34.440 --> 00:20:38.040
är inriktad på övervakning av hav
och vattendrag.

300
00:20:38.440 --> 00:20:42.600
Sentinel fyra tillsammans med Sentinel fem,
särskilt skräddarsydd

301
00:20:42.600 --> 00:20:47.280
för övervakning av atmosfären.

302
00:20:47.280 --> 00:20:50.240
Den internationella rymdstationen
är också värd för flera

303
00:20:50.280 --> 00:20:59.240
klimatsensorer.

304
00:21:00.360 --> 00:21:04.720
För närvarande är aerosoltransportsystemet för
transportsystem monterat på den japanska

305
00:21:04.720 --> 00:21:10.280
japanska experimentmodulen med hjälp av ett
detektering och arrangering av LIDAR-system.

306
00:21:10.520 --> 00:21:13.120
Det detekterar och mäter föroreningar, damm,

307
00:21:13.320 --> 00:21:17.840
rök
och andra aerosoler i atmosfären.

308
00:21:18.280 --> 00:21:21.440
Nasser kommer att installera
ett annat instrument, Rapid Scat,

309
00:21:21.680 --> 00:21:24.640
på änden av rymdstationens
Columbus-modul i år.

310
00:21:25.320 --> 00:21:28.360
Det kommer att mäta havsytan
vindhastighet och vindriktning

311
00:21:28.720 --> 00:21:33.440
och bidra till att förbättra
prognoser och varningar för orkaner.

312
00:21:34.600 --> 00:21:36.960
Det kretsande Carbon Observatory var NASA:s första

313
00:21:36.960 --> 00:21:40.680
första satellit som ägnades åt att spåra
av kol i atmosfären.

314
00:21:40.960 --> 00:21:44.040
Hur det återabsorberas i biomassan
och var.

315
00:21:44.760 --> 00:21:47.280
Tyvärr har ett uppskjutningsfel orsakat

316
00:21:47.280 --> 00:21:52.520
att projektet måste skjutas upp.

317
00:21:52.520 --> 00:21:53.400
Men vi behöver.

318
00:21:53.400 --> 00:21:58.040
Mätningar som rymdfarkoster som OCO
kommer att göra för att förstå

319
00:21:58.080 --> 00:22:01.520
de processer
som styr hastigheten för uppbyggnaden av koldioxid

320
00:22:01.520 --> 00:22:03.000
koldioxid i vår atmosfär

321
00:22:03.000 --> 00:22:05.280
så att vi kan förstå
hur den kommer att förändras i framtiden.

322
00:22:06.240 --> 00:22:09.280
Andra projekt som är på gång
inkluderar Atmospheric Dynamics

323
00:22:09.280 --> 00:22:12.440
dynamiska uppdraget
Aeolus, med sin högeffektiva UV-laser,

324
00:22:12.640 --> 00:22:16.040
som kommer att mäta vindhastigheten,
luftfuktighet och dammpartiklar

325
00:22:16.280 --> 00:22:20.440
för att öka vår förståelse
av atmosfärens dynamik.

326
00:22:21.080 --> 00:22:24.240
Hälsovård kommer att studera
hur jorden reflekterar och fångar upp värme.

327
00:22:25.840 --> 00:22:28.720
Biomassa kommer att studera
tillståndet för jordens skogar.

328
00:22:30.160 --> 00:22:32.800
NASA:s Clarion-satellit kommer att mäta
incidenter

329
00:22:32.800 --> 00:22:35.440
solinstrålning
och jordens energibudget

330
00:22:37.000 --> 00:22:41.240
smart, markfuktigheten aktiv,
passiv är ett satellituppdrag för jorden

331
00:22:41.520 --> 00:22:45.760
utformad för att mäta och kartlägga jordens
markfuktighet och tillstånd vid frysning och upptining

332
00:22:45.960 --> 00:22:48.840
för att bättre förstå
av vatten-, kol- och

333
00:22:48.840 --> 00:22:52.040
och energicykler.

334
00:22:52.240 --> 00:22:55.800
De satelliter som nu befinner sig i omloppsbana
och som planeras för den närmaste framtiden

335
00:22:56.200 --> 00:23:00.440
kommer att kunna se in under molnen,
vegetation och andra egenskaper på ytan,

336
00:23:00.920 --> 00:23:04.200
övervaka vatten, salthalt, temperatur
och energiflöden,

337
00:23:04.680 --> 00:23:07.880
kartlägga havsströmmar
och förändringar i istäcken.

338
00:23:09.360 --> 00:23:13.160
Alla dessa data bidrar till att förbättra
vår förståelse av klimatförändringarna

339
00:23:13.480 --> 00:23:17.520
och hjälper också till i praktisk mening
Övervakning av översvämningar och torka.

340
00:23:17.920 --> 00:23:19.920
Varningar för orkaner och cykloner.

341
00:23:19.920 --> 00:23:22.600
Förståelse för förändringar i tillgången på vatten.

342
00:23:22.600 --> 00:23:23.720
Livsmedelsproduktion.

343
00:23:23.720 --> 00:23:26.520
Och de andra samhälleliga effekterna av

344
00:23:26.520 --> 00:23:59.200
klimatförändringarna.